Semesterersättning är den ersättning du får för betald semester som du har tjänat in men inte hunnit ta ut som ledighet. Den blir aktuell framför allt när en anställning tar slut, men också för dig som har en kort visstidsanställning eller arbetar timme för timme. Reglerna finns i semesterlagen, och ett kollektivavtal kan ge dig bättre villkor än lagen men aldrig sämre.
Grunderna i semesterlagen
Alla arbetstagare har enligt semesterlagen (1977:480) rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Rätten till ledighet gäller oavsett om du har tjänat in semesterlön eller inte. Hur många av dagarna som är betalda beror på hur länge du har varit anställd under intjänandeåret.
| Begrepp | Vad det betyder enligt semesterlagen |
|---|---|
| Semesterår | 1 april–31 mars |
| Intjänandeår | Det semesterår som föregår det år då semestern tas ut |
| Semesterledighet | 25 dagar per år, minst fyra veckor i följd under juni–augusti om inget annat avtalats |
| Sparade dagar | Betalda dagar utöver 20 får sparas och ska tas ut inom fem år |
| Semesterersättning vid avslut | Ska betalas senast en månad efter att anställningen upphört |
Börjar du en anställning efter den 31 augusti har du bara rätt till fem semesterdagar det första semesteråret. Många kollektivavtal räknar dessutom med kalenderår i stället för april–mars, så kontrollera vad som gäller hos dig.
Semesterlön eller semesterersättning?
Begreppen blandas ofta ihop, men de betyder olika saker:
- Semesterlön är den lön du får när du faktiskt är ledig på semester.
- Semesterersättning är pengar i stället för ledighet, för semesterlön som du har tjänat in men inte fått ut.
Semesterersättningen räknas fram enligt samma grunder som semesterlönen. Därför behöver du förstå hur semesterlönen beräknas för att veta om din ersättning stämmer.
Så beräknas semesterlön och semesterersättning
Lagen har två beräkningsmodeller: sammalöneregeln och procentregeln.
Sammalöneregeln
Sammalöneregeln används för dig med fast månads- eller veckolön. Du får din vanliga lön under semestern plus ett semestertillägg. Enligt lagen är tillägget 0,43 procent av månadslönen, eller 1,82 procent av veckolönen, för varje betald semesterdag. Har du rörliga lönedelar, till exempel ob-tillägg eller provision, får du dessutom tolv procent av den rörliga lön du tjänat in under intjänandeåret.
När du slutar och har dagar kvar räknar Unionen ut ersättningen som månadslönen delad med 21, plus 0,43 procent av månadslönen per dag när sammalöneregeln gäller utan kollektivavtal.
Procentregeln
Enligt procentregeln är semesterlönen tolv procent av den lön du har tjänat in under intjänandeåret. Summan fördelas på antalet betalda semesterdagar. Regeln används främst när du saknar fast vecko- eller månadslön, till exempel vid timlön, eller när din arbetstid eller lön har varierat mycket.
| Exempel | Sammalöneregeln | Procentregeln |
|---|---|---|
| Passar för | Fast månads- eller veckolön | Timlön eller varierande lön |
| Grund | Aktuell månadslön vid semestern | Intjänad lön under intjänandeåret |
| Tillägg | 0,43 % av månadslönen per dag, 12 % på rörliga delar | Ingår i de 12 procenten |
Ett räkneexempel
Anna har en månadslön på 32 000 kronor, inga rörliga lönedelar och slutar med tio betalda semesterdagar kvar. Med sammalöneregeln blir varje dag värd 32 000 / 21 ≈ 1 523,81 kronor plus 0,43 procent av 32 000, alltså 137,60 kronor. Det ger cirka 1 661 kronor per dag och omkring 16 614 kronor i semesterersättning före skatt.
Har du kollektivavtal kan beräkningen se annorlunda ut. Unionen påpekar att arbetsgivaren då använder avtalets egna regler, och ett avtal kan till exempel ge ett högre semestertillägg än lagens minimum.
När betalas semesterersättning ut?
När anställningen upphör
Om anställningen tar slut innan du fått ut den semesterlön du tjänat in ska du i stället få semesterersättning. Den omfattar dagar som du har sparat från tidigare år, dagar som är kvar från innevarande semesterår och semester som du hunnit tjäna in fram till sista anställningsdagen. Ersättningen ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört.
Korta anställningar och timanställda
Är en anställning tänkt att vara högst tre månader, och varar inte heller längre, har du inte rätt till semesterledighet om inget annat avtalats. I stället får du semesterersättning. Det är också vanligt att timanställda får sin semesterersättning löpande med varje lön, ofta som tolv procent ovanpå timlönen enligt procentregeln eller avtalets egen procentsats. Ersättningen ska då redovisas tydligt på lönespecifikationen.
Förskott på semester
Har du fått betald semester i förskott, alltså fler betalda dagar än du hunnit tjäna in, kan arbetsgivaren i vissa fall dra av det från din slutlön. Ett sådant avdrag får enligt lagen bara göras om du själv säger upp dig inom fem år från det semesterår då förskottet lämnades, och vissa undantag gäller.
Vanliga frågor att kontrollera
- Har sparade dagar från tidigare år kommit med i slutlönen?
- Är rörliga lönedelar som ob och provision inräknade?
- Har ersättningen betalats inom en månad efter sista dagen?
- Har du kollektivavtal som ger mer än lagens nivå?
Stämmer inte beloppet bör du först fråga arbetsgivaren om underlaget och sedan kontakta ditt fackförbund.
Lagtexten och fackens vägledningar är grunden för den här genomgången. Våra källor och vår metod beskrivs på en egen sida.
