Semesterlön är den lön du får när du är ledig på semester, och för månadsavlönade består den oftast av den vanliga månadslönen plus ett semestertillägg på 0,43 procent av månadslönen per semesterdag enligt semesterlagen – eller 0,8 procent per dag i många kollektivavtal. Har du inte fast månadslön räknas semesterlönen i stället enligt procentregeln, som ger 12 procent av den lön du tjänat in. Här går vi igenom reglerna, skillnaden mot semesterersättning och ett räkneexempel för en månadslön på 35 000 kr.
Grunderna: 25 dagar, intjänandeår och semesterår
Reglerna finns i semesterlagen (1977:480). Alla arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår (4 §). Om anställningen börjar efter den 31 augusti har man under det första semesteråret bara rätt till fem semesterdagar.
Lagen skiljer mellan två perioder (3 §):
- Semesterår: 1 april–31 mars. Det är under semesteråret du tar ut semestern.
- Intjänandeår: motsvarande tolvmånadersperiod närmast före semesteråret. Det är då du tjänar in rätten till betalda semesterdagar och semesterlön.
Rätten till 25 dagars ledighet gäller alltid, men hur många av dagarna som är betalda beror på hur stor del av intjänandeåret du har varit anställd och om du haft frånvaro som inte är semesterlönegrundande (7 §). Sjukfrånvaro räknas som semesterlönegrundande upp till 180 dagar per intjänandeår, och utan tidsgräns om frånvaron beror på arbetsskada (17 §). Den som är nyanställd kan alltså ha rätt till ledighet men få en del av dagarna obetalda.
Sammalöneregeln: vanlig lön plus semestertillägg
För den som har fast månads- eller veckolön används som huvudregel sammalöneregeln (16 a §). Den innebär att du får din vanliga lön under semestern, som om du hade arbetat. Ovanpå det får du ett semestertillägg för varje betald semesterdag:
- 0,43 procent av månadslönen per semesterdag för månadsavlönade
- 1,82 procent av veckolönen per semesterdag för veckoavlönade
- 12 procent av de rörliga lönedelar som betalats ut under intjänandeåret, fördelat på de betalda semesterdagarna
Rörliga lönedelar är till exempel provision, bonus, ob-ersättning, jour och beredskap. Enligt Unionen betalas semestertillägget enligt deras avtal vanligtvis ut månaden efter att du tagit ut semester.
Procentregeln: 12 procent av intjänad lön
Procentregeln (16 b §) innebär att semesterlönen är 12 procent av den lön du fått under intjänandeåret. Den används till exempel för timavlönade och när lönen till stor del är rörlig. Unionen anger att procentregeln bland annat kan bli aktuell när de rörliga lönedelarna utgör mer än 10 procent av lönen.
Vid procentregeln gör arbetsgivaren avdrag för den vanliga lönen under semesterdagarna och betalar i stället ut semesterlönen. Hur avdraget görs kan regleras i kollektivavtal eller anställningsavtal.
Räkneexempel: månadslön 35 000 kr
Exemplet gäller en heltidsanställd med fast månadslön på 35 000 kr som har tjänat in alla 25 betalda semesterdagar och tar ut samtliga under semesteråret.
Semestertillägg med olika procentsatser
| Regel | Tillägg per semesterdag | Tillägg för 25 dagar |
|---|---|---|
| Semesterlagen, 0,43 procent | 150,50 kr | 3 762,50 kr |
| Kommuner och regioner, 0,605 procent (exempel: Västra Götalandsregionen) | 211,75 kr | 5 293,75 kr |
| Vanligt i kollektivavtal, 0,8 procent | 280 kr | 7 000 kr |
Under semestern får personen dessutom sin vanliga månadslön på 35 000 kr. Uppgiften om 0,605 procent av grundlönen gäller enligt Västra Götalandsregionen för anställda där.
Tillägg för rörliga lönedelar
Anta att samma person också fått 30 000 kr i ob-ersättning under intjänandeåret. Enligt sammalöneregeln i lagen blir tillägget 12 procent av 30 000 kr, alltså 3 600 kr. Fördelat på 25 semesterdagar blir det 144 kr per dag.
Samma lön enligt procentregeln
Om semesterlönen i stället räknas enligt procentregeln blir underlaget årslönen 420 000 kr (12 × 35 000 kr). Semesterlönen blir då 12 procent av 420 000 kr, det vill säga 50 400 kr, eller 2 016 kr per semesterdag. Från det dras den vanliga lönen för semesterdagarna, så det som påverkar plånboken är skillnaden mellan semesterlönen och den lön du annars hade fått.
| Beräkning | Resultat |
|---|---|
| Årslön under intjänandeåret | 420 000 kr |
| Semesterlön, 12 procent | 50 400 kr |
| Per semesterdag (25 dagar) | 2 016 kr |
Semestertillägget och semesterlönen beskattas som vanlig lön.
Kollektivavtal kan ge andra regler
Semesterlagen är en miniminivå. Avtal som försämrar de anställdas rättigheter enligt lagen är ogiltiga, men lagen tillåter att man genom kollektivavtal avviker från flera av bestämmelserna. I praktiken gäller ofta följande:
- Högre semestertillägg: 0,8 procent av månadslönen per dag är vanligt på tjänstemannaavtal, enligt Unionen.
- Fler semesterdagar: i kommuner och regioner får man fler dagar från det år man fyller 40 (31 dagar) och 50 (32 dagar), enligt Västra Götalandsregionen.
- Annan beräkning av rörliga lönedelar: exakt hur det fungerar framgår av ditt avtal.
Kontrollera därför alltid vad ditt kollektivavtal eller anställningsavtal säger. Facket eller lönekontoret kan svara på hur din semesterlön räknas.
Skillnaden mot semesterersättning
Semesterlön betalas när du tar ut semester medan du är anställd. Semesterersättning betalas i stället ut när anställningen upphör och du har intjänad semesterlön som du inte hunnit ta ut (28 §). Beräkningen bygger på samma regler, men ersättningen betalas ut i pengar i stället för som betald ledighet.
Sammanfattning
- Alla har rätt till 25 semesterdagar per semesterår (1 april–31 mars). Rätten till betalda dagar tjänas in under intjänandeåret.
- Med sammalöneregeln får månadsavlönade vanlig lön under semestern plus 0,43 procent av månadslönen per dag, och 12 procent av rörliga lönedelar.
- Med procentregeln är semesterlönen 12 procent av intjänad lön.
- För en månadslön på 35 000 kr blir tillägget 150,50 kr per dag enligt lagen och 280 kr per dag med 0,8 procent, alltså 3 762,50 kr respektive 7 000 kr för 25 dagar.
- Kollektivavtal ger ofta högre tillägg eller fler dagar. Semesterersättning är något annat och betalas när anställningen upphör.
Källa: Semesterlagen (1977:480) via lagen.nu, Unionen, Västra Götalandsregionen. Räkneexemplen är våra egna beräkningar.
