När du är sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön på 80 procent av lönen under de första 14 kalenderdagarna, och från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön. För en heltidsanställd som arbetar måndag till fredag motsvarar karensavdraget ungefär en dags sjuklön. Från dag 15 kan du i stället få sjukpenning från Försäkringskassan. Här går vi igenom reglerna i sjuklönelagen och visar steg för steg hur det blir för den som tjänar 35 000 kr i månaden.
Så fungerar sjuklön 2026
Reglerna finns i lagen om sjuklön (1991:1047). De viktigaste delarna är:
| Regel | Vad som gäller |
|---|---|
| Sjuklöneperiod | Den första sjukdagen och de följande 13 kalenderdagarna, alltså dag 1–14 |
| Sjuklönens storlek | 80 procent av de anställningsförmåner du skulle ha fått om du arbetat |
| Karensavdrag | 20 procent av den sjuklön som motsvarar en genomsnittlig arbetsvecka |
| Läkarintyg | Krävs från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan, i praktiken från dag 8 |
| Från dag 15 | Sjukpenning från Försäkringskassan |
| Högst tio karensavdrag | Har du haft tio karensavdrag under de senaste tolv månaderna görs inga fler |
Sjuklön betalas inte för tid innan arbetsgivaren har fått din sjukanmälan, så det är viktigt att anmäla sjukdom redan första dagen. Du ska också lämna en skriftlig försäkran om att du har varit sjuk och i vilken omfattning. Rätten till sjuklön gäller från första anställningsdagen. Är anställningen kortare än en månad krävs enligt Försäkringskassan att du har arbetat minst 14 dagar i följd.
Så räknas karensavdraget
Före 2019 var den första sjukdagen en karensdag helt utan ersättning. I dag görs i stället ett karensavdrag, som räknas på en hel veckas sjuklön. Det gör att avdraget blir lika stort oavsett om du är sjuk en dag då du skulle ha arbetat två timmar eller tio.
Lagen säger att avdraget ska motsvara 20 procent av den sjuklön som belöper på de anställningsförmåner du genomsnittligen beräknas få under en vecka. Ett vanligt sätt att räkna fram veckolönen för en månadsavlönad är månadslön × 12 ÷ 52. Beräkningen görs i tre steg:
- Räkna fram genomsnittlig veckolön.
- Räkna fram veckosjuklönen, alltså 80 procent av veckolönen.
- Karensavdraget är 20 procent av veckosjuklönen.
Eftersom 20 procent av en vecka motsvarar en av fem arbetsdagar blir karensavdraget för en heltidsanställd med femdagarsvecka lika stort som sjuklönen för en arbetsdag.
Räkneexempel: sjuklön vid 35 000 kr i månaden
Exemplet gäller en heltidsanställd med 35 000 kr i månadslön, 40 timmars arbetsvecka och arbete måndag till fredag, åtta timmar om dagen. Vi räknar enligt sjuklönelagen utan kollektivavtalets särskilda regler.
Steg 1: lön per vecka, timme och dag
| Beräkning | Uträkning | Resultat |
|---|---|---|
| Veckolön | 35 000 × 12 ÷ 52 | 8 076,92 kr |
| Timlön | 8 076,92 ÷ 40 | 201,92 kr |
| Lön per arbetsdag | 201,92 × 8 | 1 615,38 kr |
| Sjuklön per arbetsdag (80 procent) | 1 615,38 × 0,8 | 1 292,31 kr |
| Veckosjuklön (80 procent av veckolönen) | 8 076,92 × 0,8 | 6 461,54 kr |
| Karensavdrag (20 procent av veckosjuklönen) | 6 461,54 × 0,2 | 1 292,31 kr |
Steg 2: vad det betyder för lönen
Tabellen visar hur mycket bruttolönen minskar beroende på hur många arbetsdagar du är sjuk inom samma sjukperiod. ”Lön som faller bort” är vad du skulle ha fått om du arbetat, och sjuklönen är 80 procent av det minus ett karensavdrag.
| Sjuka arbetsdagar | Lön som faller bort | Sjuklön efter karensavdrag | Minskning av bruttolönen | Bruttolön för månaden |
|---|---|---|---|---|
| 1 dag | 1 615,38 kr | 0 kr | 1 615,38 kr | 33 384,62 kr |
| 3 dagar | 4 846,15 kr | 2 584,62 kr | 2 261,54 kr | 32 738,46 kr |
| 10 dagar (två veckor) | 16 153,85 kr | 11 630,77 kr | 4 523,08 kr | 30 476,92 kr |
Så här räknas raden med tre sjukdagar: 3 × 1 615,38 kr = 4 846,15 kr i förlorad lön. Sjuklönen är 3 × 1 292,31 kr = 3 876,92 kr, minus karensavdraget 1 292,31 kr, vilket ger 2 584,62 kr. Bruttolönen minskar därmed med 4 846,15 − 2 584,62 = 2 261,54 kr, och månadens bruttolön blir 32 738,46 kr.
Vid en enda sjukdag tar karensavdraget alltså ut hela dagens sjuklön. Beloppen är före skatt. Sjuklön beskattas som vanlig lön, så nettolönen minskar mindre än bruttolönen. Hur mycket du får kvar efter skatt kan du räkna ut med vår kalkylator för lön efter skatt.
Sjuk igen inom fem dagar
Om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar efter att en sjuklöneperiod tagit slut räknas den nya perioden som en fortsättning på den förra. Du får då inget nytt karensavdrag, och de två perioderna räknas tillsammans mot de 14 dagarna med sjuklön. Regeln finns för att den som blir sjuk igen efter ett kort tillfrisknande inte ska få flera avdrag för samma sjukdom.
Från dag 15: sjukpenning
Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar ska arbetsgivaren anmäla det till Försäkringskassan, och du kan ansöka om sjukpenning. Sjukpenningen är knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Enligt Försäkringskassans aktuella belopp räknas SGI 2026 som högst på 592 000 kr om året, vilket är tio prisbasbelopp, och den högsta sjukpenningen är 1 259 kr per dag. Med 35 000 kr i månaden blir årsinkomsten 420 000 kr, alltså under taket. Många kollektivavtal ger dessutom ett tillägg från arbetsgivaren under sjukpenningperioden, så kontrollera vad som gäller på din arbetsplats.
Högriskskydd om du ofta är sjuk
Den som har en sjukdom som gör att man ofta eller länge är borta från jobbet kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Enligt Försäkringskassan kan du få det om det är troligt att du kommer att vara sjuk:
- fler än tio gånger under en tolvmånadersperiod, eller
- fler än 28 dagar i följd under en tolvmånadersperiod.
Med högriskskydd kan du slippa karensavdraget, och arbetsgivaren får ersättning från Försäkringskassan för den sjuklön du får. Du ansöker med ett utlåtande från din läkare, och Försäkringskassan fattar oftast beslut inom 30 dagar efter att ansökan är komplett.
Kollektivavtal kan ge andra beräkningar
Många kollektivavtal har egna regler för hur löneavdraget vid sjukdom räknas, till exempel ett avdrag per timme eller per dag baserat på månadslönen. Slutresultatet kan därför skilja sig något från exemplet ovan. Titta i ditt avtal eller fråga lönekontoret om du vill veta exakt hur avdraget görs. Mer om hur vi räknar finns under källor och metod.
Sammanfattning
- Arbetsgivaren betalar sjuklön dag 1–14, med 80 procent av lönen.
- Karensavdraget är 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön, för en heltidsanställd med femdagarsvecka ungefär en dags sjuklön.
- Vid 35 000 kr i månaden blir karensavdraget 1 292,31 kr, och tre sjukdagar sänker bruttolönen med 2 261,54 kr.
- Läkarintyg krävs från dag 8, och från dag 15 kan du få sjukpenning från Försäkringskassan.
- Den som ofta eller länge är sjuk kan ansöka om särskilt högriskskydd och slippa karensavdraget.
Källa: Lag (1991:1047) om sjuklön samt Försäkringskassan, information om sjuklön, sjukpenning, särskilt högriskskydd och aktuella belopp 2026. Räkneexemplet är vår egen beräkning.
